pannkakshjärtat

min mormors syster somnade in 11.01 i söndags. jag får meddelandet av mamma när jag står mitt i biblioteket med kursreferens-boken i handen & min första tanke är att jag kan inte gråta nu för jag har en & en halv sida kvar på hemtentan som ska in vid midnatt. ändå fylls de förbannade ögonen med saltvatten. men det trillar inga tårar. & jag tänker hur det inte är greppbart att en människa kan finnas i ena stunden & i nästa inte. en liten tant som åt kakor i en soffa i julas samtidigt som vi pratade om att man kan dingla med benen när man sitter på hennes toalettstol för att den är så hög & vi har så korta ben. att hon har funnits i 83 års tid & nu finns hon inte mer.

om några timmar & en dag är det april. då kommer jag återigen att sätta mig på ett tåg två timmar uppåt i landet. återvända för en stund. det är så mycket som har förändrats sedan sist vi sågs. min hemstad & jag. så mycket som varit som inte längre är. det är inte lika tydligt när man sitter flera mil bort på en plats man gjort till sin & samlar på sig historier att bjuda på genom telefonsamtal & över kaffekoppar. det är inte det. det går att distansera sig. jag kan inte veta hur det kommer att kännas att gå på de där gatorna igen. kryssa över kullerstenstorgen. köra bilen på vägarna. så välbekanta. & samtidigt inte alls samma som förut.

idag hade jag ett möte om det som ligger framåt i tiden. om det lyckas, om jag har tur, om jag kan hålla samman, så vet jag vad jag ska sysselsätta mig med de närmaste 8 åren & 5 månaderna. det verkar skrämma många. det kunde ha skrämt mig. men efter tillräckligt med år av att inte ens veta hur nästa månad kommer att se ut har jag nu fått någonting jag vill hålla kvar i. någonting jag vill kämpa för. & precis därför spelar det mindre roll att någon talar om för mig att det kanske inte alltid kommer att vara enkelt. att det kommer att ställas krav. för det kommer att vara värt det. det där livet jag kan få. den där vardagen.

min mamma åkte till sin moster idag. satt bredvid henne där hon låg i sängen & läste veckotidningar för henne. min mormors syster som påminner mig så mycket om den mormorn jag bara minns i fragment. systern som i julas fnittrade när vi tittade på männen på de svartvita fotona hon hade i sitt album. kvinnan som jobbat på cloetta i hela sitt liv & nu sitter i en liten lägenhet i garnisonen med en ful guldklocka på väggen som hon älskar. den som hon fick av mannen hon var kär i.

jag ringer till min farmor idag. det är ett samtal som slutar efter 5 minuter & 22 sekunder för så jobbar hon. hon hinner berätta att hon inte har någon aptit. att hon inte vågar gå ut & handla mjölk till sitt kaffe för att det ligger snö på marken & hon är livrädd för att ramla. hon frågar om jag lagar mat & jag svarar att jag tycker om det. det har hon aldrig gjort. det är kvinnan som satte mat på bordet under hela min pappas uppväxt.

en timma senare köper jag en hel platta öl på systemet. & 2 mjölk & 1,5 liters cola på ica maxi. jag önskar att jag var närmare. så att hon iallafall kunde få dricka kaffe med mjölk så som hon tycker om att göra.

1. Jag drömmer om att hyra en stuga ute i ingenstans. 2. eller en liten lägenhet i en italiensk by. 3. & skriva. 4. endast bara bara bara det. 5. Jag förstår inte människor som tycker om frukostar. 6. Jag är glad om jag får ner min skogaholmslimpa med ost & en kopp té utan att kräkas. 7. Om jag är själv äter jag aldrig mat vid köksbordet. 8. Under mitt år på Gotland åt jag mat 3 gånger vid mitt köksbord. 9. Lax & ris med romsås tycker jag är gott. 10. & pasta med ost. 11. i högstadiet & gymnasiet brukade jag ofta äta det när jag kom hem från skolan. 12. & titta på tv. 13. nu tittar jag sällan på tv. 14. jag vet pinsamt lite om vad som händer i världen. 15. Snart är det påsk. 16. Det är min favorithögtid. 17. Mest för att jag får säga att det är pårre. 18. & att folk dricker pårremurre. 19. & man får äta pårregorre. 20. Pårremurre betyder påskmust. 21. & pårregorre påskgodis. 22. jag tycker inte om must. 23. men jag tycker om godis. 24. när alla andra dricker must brukar jag dricka cola. 25. jag kan inte greppa att det redan är mitten av mars.

 

26. det kanske går att fuska sig igenom vintern trots allt. 27. jag har börjat gå barfota i ballerinorna nu. 28. Ida sa att det var ok. 29. mina senaste googlingar är soffbord. 30. & sittpuffar. 31. & litteraturvetenskap genus. 32. Jag skulle aldrig visa mina senaste sökningar på facebook för någon. 33. jag är en riktig snokare. 34. Don't underestimate my ability to find shit out. 35. det gör att jag vet väldigt mycket om människor som inte har en aning om det. 36. ibland vet det nog inte ens vem jag är. 37. när jag & Lisa var yngre brukade vi mötas i lekparken & skvallra om saker. 38. vår vän Johanna tyckte vi var töntiga. 39. Vi visste i hemlighet att hon var lika nyfiken som vi. 40. jag är glad över min skatteåterbäring. 41. den kommer nog gå till soffbord. 42. & sittpuffar. 43. & roséboxar om man ska gå efter min & Marinas planering. 44. idag är det lördag. 45. idag ska jag troligtvis dricka ur min rosébox som står i köket. 46. nästa vecka är hemtenta-vecka. 47. det innebär vankande i lägenheten. 48. & kaffedrickande. 49. & mycket tid spenderandes på biblioteket. 50. där kan man iallafall spana på folk samtidigt.

när man får underteckna ett a4-papper med sin namnteckning för en liten 22 kvadratmeters lägenhet med utsikt över ett skogsparti. i samma hus, bara några dörrar ifrån Marina. den 1 juni flyttar jag in i någonting som kommer att vara bara mitt.

jag har haft världens bästa roomie det här året. ingen kommer någonsin att kunna toppa henne. någon att sitta på bakismorgonen med & återge gårdagen, dricka whisky till 1 på natten på en vardag, spela GES hur högt man vill. någon som till & med okejar min förmåga att bygga diskberg. ingen av oss kunde anat den där torsdagen under nollningsveckan när vi satt i köket & drack té att pussy palace skulle bli bästa lägenheten på campus. 4 trappor upp i slottstaden.

samtidigt har jag drömt så länge om någonting som ska vara endast mitt. med mina saker. den där nyckeln till en dörr med mitt namn på. där jag bor innanför. där jag kan säga hello i live here!

det där med att klockan blir sent på natten & man vet så väl att man borde släcka lampan slå igen datorn & gå & lägga sig. men det är det där med att umgås med natten. att spela musiken i hörlurarna. snart är imorgon här. alldeles strax. men inte än. inte riktigt riktigt än.

idag när jag pratade med lisa i telefonen sa jag det att det kanske inte handlar så mycket om att vara trygg med någon annan utan mera om att vara trygg i sig själv. trygg i mig. Hon svarade att hon tidigare inte tänkt så. det hade inte jag heller förrän i söndags. det slog mig då att fokus hela tiden varit på någon annan. vem det skulle kunna vara. den där någon fast det kanske inte alls handlade om det. det kanske handlar om mig. kanske är det inte någon annan som ska ge mig tryggheten. kanske är det jag som ska ge det till mig själv.

det är en onsdag mitt i veckan. en onsdag mitt i livet. jag har försökt formulera mig i flera dagar men känner återigen att mina ord får stå tillbaka till förmån för andras. det som kommer ut kommer ut fel & hamnar i utkast-korgen. jag tänker på rädslan jag har för att åka hem. väger det mot saknaden efter människorna. för hur mycket telefontid man än har väger det inte upp mot att sitta mittemot. jag tänker på den gamla lilla kvinnan i stockholm som jag inte träffat sen hon satt i sjukhuskläder i julas i ett uppehållsrum på sjukhuset. jag tänker på det senaste beviset på att man inte kan fly från vad man känner. det kommer att komma ikapp en. hur många mil man än försöker lägga mellan en själv & det som känns.

jag får berättat för mig att hemstaden har solsken. här är det blå himmel med moln & en sol som inte klarar av att bryta igenom. jag kokar min andra kopp kaffe för dagen. på fredag har jag avklarat redovisningar & böcker & seminarium. då ska jag boka mig en biljett. då ska jag skicka en ansökan. då ska jag inte vara rädd.

två bokstäver kan ha så lite innebörd. ikväll betydde dem allt. mina föräldrar är på högtalartelefon när jag hör pappa säga vi vet iallafall att det är det här du ska göra. det är mycket jag inte vet men jag vet att jag är i rätt sammanhang. för mig. att det är här jag ska vara. att det är här jag vill vara. i ett sammanhang jag kommit att älska. med människor jag tycker så mycket om att jag blir alldeles varm i hjärtat när vi spelar tommy nilsson på morgonen & båda utropar det här är så bra. sedan får jag traska iväg med kaffekoppen i handen, solglasögonen på näsan & diskutera litteratur. eller när hon som bor bara någon 100 meter ifrån skriver att det blir marre & starre & rosse på lördag. för vi ska fira de två bokstäverna någon mejlat till oss.

& that's the thing about people
who mean everything they say.
They think everyone else does too.

det är som att någon tryckt in en nål i min ångestfria bubbla. nu strimlas resterna över mig.

klibbar

sig

fast.

hur formulerar man det man inte kan formulera? jag ringer en vän. jag försöker ta det ur min mun ut i luften. hon vet inte vad hon ska säga. inte jag heller. hur säger man det man inte kan ta i sin mun? det är när ord möter luft som de blir verklighet. det är när ord möter tangenter. det är då det blir någonting. det är då det är. hur är jag i någonting jag inte vill vara i? hur är jag någon jag inte vill va?

när ens inre matchar vädret. det har varit gråmulet hela dagen. snöblandat regn har fallit över staden. så blir det mörkt och det blir tyst. snön har försvunnit & campus är stilla. stjärnorna syns inte genom molntäcket. ingenting finns kvar.