pannkakshjärtat

jag kör bilen hem genom tätt dimma, nittio kilmoeter i timmen & lasses röst. två studiedagar i veckan & min grupp var inte lika söt som den förra året (eller kanske inte bara lika lat) det blev skola trots ledighet & jag har aldrig sett lärare le så stort som när de klev in i datasalen den dagen. "en lärares högsta dröm"

jag var på bio & såg new moon, hade en lisa bredvid mig som viskade "blunda inte du måste se vad som händer." och johan & jag bestämde oss för att det blir utgångx2 nästa helg, favorit i repris & jag kan knappt hålla mig.



för övrigt har den här veckan handlat om skolan som alltid & en vän som behövde glass, té & yrrol. helgen handlade om spontan fest & människor man inte träffat på tusen år. om att hitta tillbaka till någonting & om att vara förvirrad, rörig & undra var min plats finns i november mörkret?

när jag kommer hem luktar det lussebulle i hela lägenheten & nu är det tyst i trean i vidingsjö. det blev första advent i år igen & vi lämnar snart november bakom oss eller som jag sa till ett A vid någon av turen från eller till bankekind "det blir december, sen januari & helt plötsligt februari & då har man allting framför sig igen." 

"jag sa det till din pappa - ena dagen kommer du hem som världens solsken & nästa ser du ut som sju svåra år."



det är söndag & jag vill inte vara ensam med mig själv. jag längtar tillbaka till melissa horn konserten som var magisk. en fullsatt sagateater & en signerad plansch "till stina - tack för ikväll" 

kan knappt hålla mig - den tionde december är det dags för utlovad magi igen.



igår tog jag & michaela en roadtrip till tranås vilket visade sig bli väldigt lyckat i slutändan. ibland är det fint att komma bort & se någonting annat än den bruna blommiga väggen även om det innebär en enda gata i en annan stad & en annan blommig vägg.

jag börjar bli trött på att gå sönder. det är sådant som tvingar ut en på promenad i duggregn. sådant som gör att man går så fort att man får håll & ont i vaden efter fem minuter. 

det är söndagkväll & jag vågar inte vara ensam med mig själv & mina tankar. jag ringer johan & tar röda faran ut till lisa istället.

men ska jag skriva ja då ska det finnas tid att skriva fritt.

& imorgon åker jag till Göteborg, för första gången sen vi var där i nian (något som för övrigt känns som ett helt annat liv, vilket det var i och för sig.) I Första hand åker familjen & jag dit för att ett litet knyte med pyttetår & pyttefingrar ska döpas, en knodd vid namn Rasmus. annars får vi se vad göteborg kan bjuda på den här gången. senast bjöd den på ett gult mjukisdjur & en varm hand i min hela vägen från utgången fram till de parkerade bussarna. 

jag ger upp på mig själv idag. 

"Till en början väljer man inte vem man älskar. väljer man någonsin det?
Det är grått ute och snön faller långsamt mot marken.
Varje dag är en unik möjlighet och så vidare . . . det enda jag vill är att vara hos dig."

det blir för lite tid för att skriva blogg. det är så mycket annat man vill, borde och måste göra. jag har dansat fötterna av mig två dagar i rad vilket senare resulterade i två dagars trötta ögon. trötta ögon i sin tur leder till att historia boken får ligga kvar med sidorna öppna i sängen medan jag äter kebab & pussar på en pojke med mjuka läppar & lent hår som luktar svagt av bil. 



jag önskar att jag kunde ha någon som tryckte mig framåt hela tiden (det är ansträngande att trycka själv.) ibland struntar man också i trötta ögon. ibland vill man bara sitta uppe en hel natt, bläddra bland sidorna & strunta i att morgondagen kommer innehålla lika trötta ögon som förut. offra sömn för någonting som ingen kan ta ifrån mig, som jag vet att jag faktiskt kan.

ibland önskar jag att någon tvingade mig genom livet (det är så ansträngande att tvinga sig själv.)

nyinstallerat internet har sina nördighetsfördelar, chatta med mamma på facebook är en.
& det bästa av allt är att man får direkt respons i form av en skrattattack från andra sidan lägenheten.