-

så river det stora hål i mig
& det värsta av allt är att jag vet att det inte gör det i dig.  


ingen glittrar som dig stockholm ingen har lockat mig som du.

idag gör vi det igen. pappa & jag. vi reser till stockholm. det började som ett "jag vill fly staden jag vill bort snälla pappa ta mig härifrån." & snäll som min pappa faktiskt är så gjorde han det.

nu, idag, är det någonting mycket mer än så.

-

det finns inga chanser att du kanske skulle vilja blandas ihop med mina drömmar.

-

jag var bara nitton
& jag tänkte att
"det här är bra, här kanske jag stannar kvar."

jag vet att jag är svår att leva med men förlåt sanningen är att utan dig är jag ingenting värd.

det har hänt igen - en ny len röst har smygit sig in i mina högtalare & nu spelas visst ingenting annat. & jag vet att jag kommer få lyssna i smyg för ingen annan kommer känna ens ett knyst (jag känner ju så mycket) & blir det någon konsert kommer jag få gå med mig själv (precis som det skulle bli på hultsfred fast som det inte blev sedan - vilket var tur.)

fyverkeri
magnus weideskog

det är en nåd att få sån kärlek och ett brott att låta den gå.

efter hemvistelse i två dagar & en nästintill sömnlös natt var det dags. efter mycket pyssel med mat & bål dök de första upp runt sju. & det bevisas att människor minsann vet vilket godis jag tycker allra mest om & det bevisas varför jag tvingas göra nya skivor till varje fest (för på något mirakulöst sätt lyckas dem alltid försvinna)



trots att några mycket viktiga människor fattades & trots att snön låg väldigt djup så bevisar den där fredagen också mycket annat - att jag har några av världens finaste människor runt omkring mig, that's what she said & det kan ibland finnas dubbelt upp av mig (jag ser två av dig.)



söndag & lilla jag fyller nitton år. vi har balträning tidigt tidigt på morgonen & inte ens hälften är där, vi snubblar runt på fötterna. 

väl hemma igen & släkt skulle komma runt fem istället plingar klockan mycket tidigare & där står fyra mycket fina personer som har lurat mig allesammans. För johan skulle inte alls till farmor&farfar, lisa skulle inte alls bort, Alex hade aldrig hämtat några allergitabletter & johanna var bara där, riktigt bakis trött men hon var där.  

"inte kan vi lämna dig på din födelsedag ensam - den tabben gör vi inte om."

tack för det mina hjärtan - fin födelsedag.


-

men jag skulle aldrig ha tålamod nog att bli förstådd
& jag skulle fastna i min ensamhet igen.


-

jag älskar dig, mamma.


Det vackraste väntar och gör ståtlig entré från ingenstans.

jag är sådär härligt förkyld trots att jag inte hinner att vara det. istället springer jag runt som en galen gnu i trean, skriver lister, samlar ihop musik, packar & hela tiden ligger en katt & glor på mig som att jag är smått dum i huvudet & sen gnider hon sig mot mitt huvud medan jag skriver. 

& sen ringer jag desperata telefonsamtal till min pappa som alltid är konstigt tröstande på något vänster.   



 igår fyllde min kära vän johan nitton år vilket i sin tur gjorde att jag & calle åkte dit & åt microvärmd tårta i köket tills klockan blev sen. han påstod att hans födelsedag kändes som en helt vanlig dag - vilket jag kan känna mig lite ledsen över. men min kära vän om några veckor är det tid för bryggor och glass igen & då kommer de där speciella dagar (eller så kommer dem redan om några dagar)  

Precis som calle påstår - det är det spontana som är roligast.



förövrigt - jag är inte stina bakom en grön dörr längre. den är vit - som resten av hela områdets.


-

i nian tänkte jag "det kommer bli bättre på gymnasiet."
men det blev inte bättre, varför helvete blir det inte bättre för?


-

jag är ledsen för att
era & mina drömmar inte finns på samma plats.

oh daddy dear you know you're still number one but girls they wanna have fun.

måndag & världens finaste alexander fyllde 19.



tisdag onsdag torsdag vad ska jag önska mig? vart någonstans försvann mina fina hörlurar & längtar våren efter mig också?

jag fikar med en gammal vän glädjer mig för solsken & blå himmel trots kylan sjunger med i låtar när jag egentligen skulle skriva projektarbetets uppsats slås ner av att jag så gärna vill räcka till för alla hela tiden men aldrig aldrig någonsin når fram - jag skriver klart någonting fantiserar om nytt jag vågar inte ringa jag klarar inte av att skriva brev - vem är jag? vad är min dröm? 

alldeles för simpelt för att verka intressant. 

(jag är hundrasextio centimeter över havet men jag hoppas någonstans att mina ord kan nå högre än så.)



fredag & med min kompanjon stina delar jag vingelvatten. den sköna gröna golfen ska puttra ut på vägarna till samhället där en viss sofia påstår att solen alltid skiner. and i sure wanna be the one to walk in the sun!

-

men jag skiter i det

jag går in & dansar.

-

ni gör resan härifrån förbannat mycket enklare, tack.

leave the bourbon on the shelf and i drink it by myself.

lördag lär oss - man borde föralltid stanna på förfesten.



på en förfest slipper du må illa på en buss, du får ha exakt vilka låtar du vill & det kan i sin tur vara hur interna töntiga gamla & okända som helst (man, i feel like a woman!) borttappa risken är minimal, du behöver inte springa in i oönskade människor & du kan strunta i om du är gör galna ting eller konstiga moves - det är inga som dömer där ändå. & när ögonen börjar falla tar du en tur till närmsta tvättstuga eller badrumsgolv.



fredag & gull mamma fyller år. söndag & alla hundratals snurrar gör att man mår lite illa. jag ska läsa filosofi text men äter glass med chokladsås, blåser på mina sår & känner hur ilska & besvikelse sakta rinner ut.



if it makes you happy it can't be that bad.


-

vi försöker hålla våra huvuden högt för
i februari har man allt framför sig.

-

men hjärtan vet ingenting
- de känner bara vad de känner. 

RSS 2.0