när sommaren var helig & nätterna var allt.
att cykla hem tjugo över fyra en midsommarnatt.
jag är ensamt vaken i en stad som inte är tyst, men tom. & det känns mer naturligt att säga hej till mannen vid hospitaltorget. mer som att vi delar någonting, hemligt. jag undrar om någon väntar honom. om någon vet var han befinner sig eller om han är som
jag cyklar på en cykelväg genom berga hem till vidingsjö & ingen på hela jorden vet det. förutom jag.
Kommentarer
Trackback
