När varje bön gått åt, fortsätt.
21.33: någonstans utanför tätorten på en slätt, i en isblå liten bil: undrar hur man kan känna sig mer ensam i en stad med hundratusen invånare än i en liten ort med niohundra.
22.33 - på en parkbänk i vidingsjö: det krävs en cigg, några minuter med en calle som skrattar åt infall som att maxa den lilla blå, som berättar om sina egna galna idéer & som tar ännu en till cigg. det krävs det för att man ska gå hem lite mindre ensam & lite mer jag klarar det. en dag till.
22.33 - på en parkbänk i vidingsjö: det krävs en cigg, några minuter med en calle som skrattar åt infall som att maxa den lilla blå, som berättar om sina egna galna idéer & som tar ännu en till cigg. det krävs det för att man ska gå hem lite mindre ensam & lite mer jag klarar det. en dag till.
Kommentarer
Postat av: totten
heh. ja, jag igen. kan liksom inte vara cool och bara läsa dina fina ord, jag vill svara och krama dej! och ta död på de där dumma ensammadagarna. dem drabbar oss alla, och man vet att det kommer gå över. men hur handskas man med det i stundens hetta (kyla)? svårt. tur att calle fanns. och vet du, till hösten kanske du inte kommer kunna springa över till mej, men kanske bara åka några räls på spårvagnen? eller kanske bo i samma fucking rum! vem vet.
Trackback
