pannkakshjärtat

hur avslutar en ett kapitel? när vet en när ett kapitel tar slut & ett börjar? bossar vi över det själva? kan vi välja? får vi välja? har vi olika kapitel för olika kategorier i livet som överlappar varandra? så när ett kapitel börjar kan ett annat pågå & när ett annat slutar börjar ett annat fast som inte alls är någon början på det som slutade. kan flera kapitel sluta samtidigt. & kan flera börja samtidigt. hur känns det? märks det? när kapitel avslutas menar jag. & när de börjar med för den delen. jag kände nog ett kapitel ta slut häromdagen. om det ens var ett kapitel. nej det var det inte. det var ett stycke. ett stycke som fick de sista raderna & den sista punkten. såhär slutade det.    

hjärnan registerade. hjärnan, den å så i många fall stora dumma, noterade. tog spjärn & sats. som nu sker det igen nu kommer det. Men från hakan & neråt skedde ingenting. hjärtat slog sina vanliga slag. den hoppade inte över. den dundrade inte på. magen fortsatte kurra efter någonting annat än kaffe. det var inga vredesvridningar. inga hugg. bröstkorgen höjde & sänkte sig i jämna andetag & då, just där, just då, förstods det att allt efter det här kommer läggas på hjärnan. om någonting mer skall komma ur det här är det hjärnans fel. den som har tendenser att älta om. & älta om. & älta om. kroppen hade läkt. hon var hel.