Jag kommer aldrig tillbaks till deras stad, till deras liv.

Det är som att jag är Peter Pan när de andra flög hem igen.
2013-03-12 @ 14:46:12 livet. Permalink

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Då.
RSS 2.0