jag öppnar mig, du får ta del av min förvirrade värld.

jag är inte tom eller trasig. jag försöker höja blicken vart jag än tar mig,  försöker titta på saker, se dem.
(jag kan ju grusplaner, asfaltsvägar, hål i marken. jag kan redan markens konturer)


det är himlen jag missat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0