pannkakshjärtat

mitt bland alla papper av naturkunskap tar jag mig faktiskt tid att få ner några rader här. som sagt har jag fyllt myndigt, arton stora år och ingen kan riktigt förstå det allra minst jag. tog iallafall ett steg närmare vuxenkänslan idag och det kändes så kul att jag nästan inte kunde sluta skratta efteråt.
 


iallafall fick jag precis precis det jag ville ha i födelsedagspresent plus lite extra till och med. har redan börjat använda mina converse trots att mammas första replik var "du ska väl inte använda dem förrän snön smälter bort" jag kunde inte hålla mig och snön håller faktiskt på att smälta bort nu. vilket är underbart då jag inofficiellt redan bestämt mig för att det är vår och dags för tygskor.

den här veckan har varit fylld med bara en massa prov och plugg och skolan kommer så vara detta iallafall två veckor till framöver men det går inte riktigt att dra ner mig. stina är tillbaka (och vi har blivit vi igen), det är mars på söndag och allting man gått och längtat efter kommer bara närmre och närmre. det enda problemet är att jag inte får tid för det enda jag lovade mig själv att ta mer tid till.




du fick mig alltid att känna mig lika kort som mina centimetrar i höjd, inuti. men du är inte presens längre, inte ens imperfekt. vi stannar här även om vi när det gäller du och jag inte ens existerat. du & jag är slut nu och jag är inte längre din att ta ifrån.