My hips they lie 'cause in reality I'm shy, shy, shy but i can dance dance dance.

lars winnerbäck var i linköping i helgen och vi stod i någons kök och skreksjöng Elden, sjöng om den där natten när ladan brann som vi egentligen inte kan minnas och vi sjöng om att det inte är samma charm att raggla hem klockan fem fast den charmen fortfarande finns.

johan skjutsandes mig hem på cykel genom natten kändes ofantligt mycket som the old days och så för en stund önskar jag att det alltid kunde vara så.




sen idag konstaterar någonting inom mig att under en kväll har jag förstått varför jag vill lämna linköping
men också varför jag vill stanna kvar.

Kommentarer
Postat av: Anonym

åh- detta inlägg var mycket fint stina.

något med texten och något med bilderna.

och det fick mig att länga sjukt mycket till sommaren.

ochjag saknar linköping. lite.

2009-01-25 @ 23:11:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0