pannkakshjärtat

jag är hemma. tillsammans med hemåkandet kom även förkylning, halsont & en väldigt hes sexig röst som gått & kommit lite som den vill. men sjukdom tycks varenda en lyckats dra på sig efter en vecka i hultsfred så man känner sig inte direkt ensam.

 

hultsfreds festivalen var iallafall någonting av det bästa jag gjort i hela mitt artonåriga liv. trots magsmärtor, förkylning, blöta kläder, äckliga bajamajor & lite hemlängtan på slutet. det var så mycket mer!

det var tidiga morgonstunder med knäckebröds tuggande som skapade isningar i tänderna (i sig gjort av alldeles för mycket söt cider), det var morgonvandring i mysbyxor till bajamajorna, öronproppar, dunkande musik i öronen när man ska sova & discodans till klockan fem på morgonen. det var smyg ändringar av dialekter (malina var helt klart värst) och personer som däckar vid busshållplatser mitt i centrum, det var kebab ätande och langos.



det var sena nätter & tidiga mornar, det var världens bästa lars winnerbäck & annika var grym. det var en kram av simon norrsveden som förgyllde hela min natt och korta telefonsamtal hem till världens finaste A. det var väldigt vackra citat med johans röda penna på all hud som kan tänkas finnas & väldigt växlande väder, solsken, regn & kyla.

det var fylla & baksmälla, raserade tält och skitigt camp. det var camp statiol, camp ape & trevliga helsingborgare. det var lera & gummistövlar, smutsiga tygskor och den bästa stolen var min stol från biltema. det var hakuna matata - golvmatta, snapsvisor & fyllelekar.

och vem i helvete kastar sten på en flaska brännvin?



trots att det var underbart var det fint att efter några dagar på ett liggunderlag, krypa ner i den stora sängen hemma. & någon konstaterade att jag är en väldigt hemkär person. jag tycker om hemma & jag tycker om att ha en liten luddig mjuk kisse bredvid mig i sängen när jag ska sova. ungefär som i precis detta nu!