& på söndagen när han går känns det lätt att vara ensam, svårt att vara två.
det går tid. jag cyklar förbi fältet & undrar när de vita höbalarna kommer dyka upp igen. jag nynnar på melissa horns nya texter & längtar till ett lov som kryper allt närmre. det går tid & jag tar en lång fika med en fin gammal vän, köper nya svartguldiga hörlurar & drömmer "drömmen om stockholm" tillsammans med sofia. det går tid & jag finner rosa små lappar i min byrålåda när jag rensar. får en nostalgitrip tillbaka till konfirmationen, tillbaka till när philip skrev "sjyst kompanjon" om alla i rummet (förutom mig) & jag bara inte kunde sluta skratta.
det går tid & jag får kommentarer i bloggen som jag är tvungen att läsa om & om igen. jag tänker på framtiden & blir nästan rädd att jag ska fastna där, i det tröga tankarna som går om & om igen. det går tid & ibland känns framtiden hopplös, drömmarna omöjliga att uppnå & linköping kliar irriterat i huden.
jag räknar dagar räknar månader räknar år & upptäcker att det finns något att se framemot varje vecka fram till tvåtusentio. jag inser att jag är lyckligt lottad, jag blir pank & lever på pengar jag inte har. & vips så går det ännu lite tid en stina åker iväg till turkiet & det känns som att någon av oss saknas, någon är inte där.
det går tid & jag får kommentarer i bloggen som jag är tvungen att läsa om & om igen. jag tänker på framtiden & blir nästan rädd att jag ska fastna där, i det tröga tankarna som går om & om igen. det går tid & ibland känns framtiden hopplös, drömmarna omöjliga att uppnå & linköping kliar irriterat i huden.
jag räknar dagar räknar månader räknar år & upptäcker att det finns något att se framemot varje vecka fram till tvåtusentio. jag inser att jag är lyckligt lottad, jag blir pank & lever på pengar jag inte har. & vips så går det ännu lite tid en stina åker iväg till turkiet & det känns som att någon av oss saknas, någon är inte där.
Kommentarer
Trackback
