pannkakshjärtat

det finns inte så mycket att skriva & jag vill inte krafsa ner det som inte är värt någonting alls. det är januari jag kan inte sova på nätterna & tänker på skolan på framtiden på vänskapen & att jag inte kan lägga mig ner på den där förbannade kudden blunda & somna.

den första januari höll jag mitt löfte till mig själv & började skriva i min dagbok som ska räcka i fem år. nitton till tjugofyra. Alexander tänder ljus i hela sitt hus för att jag inte ska frysa & jag gör allt i sista minuten, som vanligt.



pappa sa "januari & februari är rätt deprimerande månader egentligen." pappa du har rätt. varför är jag rädd för hösten när jag egentligen borde vara rädd inför dessa två frusna kalla vintermånader som biter mig alldeles för hårt i kinden. jag kan inte vara ute i fem minuter utan att mina tår känns som isklumpar det tar tre låtar att cykla till johan istället för en halv jag saknar haningeleden & jag är trött på skitiga bussfönster.

föresten - lisa & johanna jag saknar oss redan.