pannkakshjärtat

Förra året ville jag sammanfatta men fann aldrig orken & lovade istället att tvåtusennio, då minsann ska jag försöka mig på det. Helt plötsligt är det december & när jag skriver detta är det exakt en dag kvar av tvåtusennio. En enda fjuttig dag. 

För några månader sedan (när lisa som bäst roade sig med att läsa igenom mina gamla inlägg) fnissade hon & sa "stina, kom du ihåg när du skrev att det var ingen idé att förvänta sig något av tvåtusennio? Att det skulle gå åt helvete iallafall? Vad fel du hade!" Jo, jag hade fel, otroligt helt åt pipsvängen fel. Det här är ett år där jag vågat mer än jag någonsin trodde var möjligt (& egentligen är jag taskig mot mig själv när jag påstår att jag är en stor fegis.)

Detta är vad jag lyckats med, de första sex månaderna. & vad jag egentligen levt efter det här året handlar mest om att sluta glo på asfaltsvägar & titta uppåt. "det är himlen jag missat."

Januari
tyckte aldrig om skolan, tittade lägenheter på söder i stockholm & drömde om att flytta härifrån, vi peppar på festival, jag försökte skriva, fika med fina hjärtan, överraska folket med ett blondare hår. fester i berga & på en kväll lyckades jag förstå varför jag ville lämna linköping & varför jag ville stanna kvar.



Februari.
jag var den förste som beställde hultsfredbiljetten, konstaterade efter arton år att jag & februari aldrig dragit jämt trots födelsedag, lov & att man har allt framför sig. vi bojkottade alla hjärtans dag, jag upptäckte facebook & p3, johan fyllde arton & tog körkort,  jag & sofia reste till stockholm & den sista natten som omyndig sjuttonåring spenderades med lisa & barngeni "vem är världens starkaste björn? Det är väl grizzly björnen? Bamse, pucko!" Min artonde födelsedag gick obemärkt förbi & jag startade kampanj - våga vägra vinterskor.



Mars.
födelsedagsmånaden & pappa & jag gjorde utflykter. lisa fick en mjukisponny i sjuttonårspresent & stina, anna, sofia & irma fick fina lappar uppsatta på skåpen. jag blev förälskad i peggy lejonhjärta, det var skolan är vår & upptäckt av navid samt att vi har vår lyckade och ack efterlängtade artonårsfest. 



April
johan & jag åt vår första trippelchoklad glass på bryggan den första dagen på månaden & allt handlade mest om glass, jag nynnade konstant på navid & skrev ut min nionde rosa dagbok. Påsklovet firades in i ljungsbro med de finaste, sofia & jag reste till grannstaden, jag träffar för första gången världens sötaste unge, lämnar min kära kamera på reparation, cykeldejtar med lisa & skolan häller saker över oss. 



Maj.
så kom maj & jag konstaterar att mat smakar mycket bättre utomhus. jag utnämnde mig själv till världens största fegis, började övningsköra igen, åkte lite berg&dalbana i humöret, skolan krossade drömmar & min kamera kom till min trygga famn igen. jag hade tendenser att gråta till varje sorligt grey's avsnitt, började gå barbent, johan hade fest med mottot "lite vildare, lite naknare, lite roligare." & jag hamnade på en studsmatta klockan ett på natten tillsammans med någon med lent hår. Maj handlade också om att dricka té till tre på natten, testa hultantält, fira en josefina med den första krogenrundan, åka till Stockholm med klassen & plugga matte B som en dåre.



Juni.
jag konstaterade att det fanns en vän med ett av världens största hjärtan - lisa hette och heter hon. jag kämpade med matten, vi åkte spontan roadtrips igenom linköping & "dem gasar, jätte mycket." Elin dansade bal & tog studenten, vi dansade sönder våra fötter för det sista sommarlovet någonsin & jag var rädd för att gå sönder. vi solade järnet i loftahammar, jag blev fräknig, åkte en himla massa bil, peppade hultsfred & firade midsommar ute i ljungsbro med grillning. & jag vågade nästan erkänna för mig själv (& flickan med världens största hjärta) att jag gått & blivit kär.