pannkakshjärtat

just nu handlar det mesta om att få ordning på mitt rum. så mellan magattackerna diskar, plockar, fixar jag & tänker "var det sådär mitt nattduksbord/diskbänk egentligen såg ut?" sen tuggar jag på äckliga tabletter som doktorn skrev ut åt mig. räknar ner. smsar. pratar i telefon med pappa & mamma. flera gånger om.

det luktar lite tycka synd om sig själv mest hela tiden härinne.



allt är däremot inte fanimigbajs & fysjuttongubbar. det finns det som är bra med. som one tree hill, föräldrar & fina vänner som egentligen vid det är laget borde ha börjat tröttna på mina magrapporter. bland annat där en fin tove som skjutsade mig både till & från samt väntade på vårdcentralen i slite. hennes dörr som jag knackar på minst tre gånger per dag. min favorit lisa har också lovat mig att jag ska få gå rövar runda i hennes garderob vid hemkomsten.

men det bästa av allt är det glädjande telefonsamtal jag fick igår kväll vilket gjorde mig sådär sjukligt glad för en viss väns skull, för både henne & honom, deras. för att det hördes på rösten hur mycket sten som lossnat från hennes arma hjärta. kom bara ihåg stina, soffan den är min.