pannkakshjärtat

den årliga julirritationen har anlänt till trerummaren & det med besked. jag misstänker att detta kan vara den enda tradition vi i familjen inte lagt oss av med genom årens lopp. någonting jag däremot lärt mig genom diverse juldispyter (eller kanske genom johans så beständiga uppmaning - bara gå därifrån!) är att när irriationen bara verkar som ett litet moln på den annars så blå julhimlen då är det dags att belägra sig.

med andra ord, här sitter jag instängd på rummet, med fjärde dagens snorighet & hör någon som damsuger irriterat utanför. jo, man kan höra irritationen. ni är välkomna hem till mig för en demonstration.