pannkakshjärtat

det är den sista dagen av tvåtusenelva. den sista någonsin. det sentimentala är nedärvt & här sitter jag. jag lovar alltid mycket inför sådant här fast i slutändan tycker jag precis som när jag var sjutton. att förväntningar stora som höghus är svåra att förverkliga. därför slänger jag dem i soptunnan tillsammans med nyårshysterin & min sömnlöshet. & så fanns det bara en enda sak kvar att säga.

Ring klocka Ring ge mig en ny chans
jag vill ingenting med någon inre balans
ta allt jag fått bränn upp varje lycklig lott
bara ring in något nytt.