du sa: "vi måste överleva stockholm."

efter att ha druckit egenköpt vingelvatten, besökt gatan som leder till ån, skrattat åt en viss calles kommentarer, kramat mina fina vänner & fått sms som i stort sett är ett enda gapskratt tar jag den blå kånken & beger mig uppåt i landet. närmare bestämt till stora stockholm & lilla farmor.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0