det är okej att känna.

jag lämnade mina föräldrar för några minuter sedan. körde mantrat "bit ihop" hela vägen till mitt rum, mitt nya hem. satte mig här, öppnade en länk & efter fem minuter & tolv sekunder skriver jag det jag tänker hela tiden men inte säger.

det spelar ingen roll att det kanske bara dröjer två veckor, någon månad eller ett halvår. det gör ändå så jävla ont att lämna människorna jag älskar & just nu tycker jag att jag är rent ut sagt dum i huvudet som väljer att göra det igen. flytta fyra timmar bort, ifrån dem, igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0