pannkakshjärtat

att sakna så mycket att det gör ont.

att ligga i sängen om kvällarna & inte kunna sova. att vrida & vända i dessa lakan, vara klarvaken klockan tre på morgonen, ofrivlligt, & höra sopbilen utanför. då värker det i kroppen. eller när en sitter i sitt rum, besökt varje internet sida på datorn minst fem gånger om, ingenting händer, & johan ringer, frågar efter portkoden till stina&andrés trapphus. jag vill också vara där. då värker det i kroppen. när calle fyller år & en är 278 kilometer därifrån.

fast det är inte bara då det värker. det gör det hela tiden, alla veckans dagar. jämt. det är som att varje cell inuti bestämt sig för att sakna precis exakt samtidigt & det värker i kroppen då.