Du kommer brinna upp & du kanske förlåtit, kanske förlåter.
jag cyklar om henne på cykelvägen hem. hon är påväg ifrån. det skvallrar hennes röda studentbyxor om & det faktum att alla vi möter går åt motsatt håll, till dit där musiken kommer ifrån. hon pratar i mobiltelefonen & när jag cyklar om henne säger hon jag sa det till honom att jag orkar inte det här mer, jag gör verkligen inte det.
det slår till mig i sidan & sen släpper det inte. för vi är två på den här cykelvägen som inte orkar mer. & egentligen känns det bajs att hennes ledsamhet ska göra min lite enklare att uthärda. men det blir så ibland, när en förstår att en inte är ensam i det en känner. egentligen blir man nog aldrig det för det finns alltid någon. någon som också går hem tidigt ifrån festen & ringer en vän.
det slår till mig i sidan & sen släpper det inte. för vi är två på den här cykelvägen som inte orkar mer. & egentligen känns det bajs att hennes ledsamhet ska göra min lite enklare att uthärda. men det blir så ibland, när en förstår att en inte är ensam i det en känner. egentligen blir man nog aldrig det för det finns alltid någon. någon som också går hem tidigt ifrån festen & ringer en vän.
Kommentarer
Trackback