kärleksbrev.

det här med att kärleksbrev ska vara enbart för människor som har turen att bli kära i någon som är kära i dem, är inte det lite snett? nej, kanske har jag inte den turen men däremot har jag något annat, som är minst lika mycket kärlek, minst lika fint & minst lika värt att skrika ut, från botten av mina lungor.



den tredje juni 2008 står det med spretiga blyertsbokstäver "jag kommer att sakna kvällarna med dig. Att bara kunna ringa någon, flumma sönder, dra dåliga skämt & prata alldeles för mycket snusk. jag kommer att sakna det." jag var sjutton år & överdramatisk. mest rädd för att förlora en vän.

idag är jag tacksam för att sjuttonåringen hade fel. att de där kvällarna inte tog slut. att jag fortfarande bara kan ringa. att vi bara fortsätter flumma sönder, dra kassa skämt & prata för mycket snusk. jag är halsöverhuvudet glad för att jag fortfarande, efter allt, genom allt, får vara din vän & om en nu fick välja, då skulle det här vara vi om x-antal lämpliga år.

  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0