pannkakshjärtat

det är en gröt i mitt huvud inatt. att säga att jag är ett förvirrat knyte för tillfället vore att dra till med en grov underdrift. jag är ett vrak & samtidigt smålycklig. jag har fantastiska människor omkring mig.

livet har skakat om mig, vridit upp&ner & snurrat mig 360 grader för att sen bara släppt, rakt ner. jag går hem genom ett kallt vidingsjö med ett skrapsår på knät & en the botten is nådd-känsla som bara tuggar. det skulle kunna sammanfattas som så att hade någon i förväg berättat hade jag aldrig någonsin trott på det.

men ber en om att vem som helst ska komma & röra om då får en minsann skylla sig lite själv.

Vill härifrån & försvinner
ut i en bakfylla blandad med ångest
Jag ska aldrig mer göra så jag känner såhär.