låt mig få stanna ett tag till.
här sitter en nybliven 21-åring med lite åldersnoja. egentligen är jag inte rädd för att bli äldre men jag är rädd för att jag ska glömma bort vad som betyder någonting. jag vill inte tappa bort det här vilda hjärtat som bankar i mig. vill bli gammal & klok med verktyg att hålla in ett skenande hjärta men inte döda det.
jag väljer att fortsätta i samma anda -
lite mer göra, lite mer hjärta, lite mer hakuna matata - i år igen!
Jag fick också lite åldersnoja när jag fyllde 21. Lite "att fylla 20 är kul, då får man gå på systemet, men sen då? Det händer ju inget mer!".
Men jag kan avslöja en liten hemlis: för de flesta händer det så himla mycket mer efter att man fyllt 20, än innan.
Och sen försvann åldersnojan vid 22. Då hade jag hunnit bli gammal och klok. Fast du vet, hela jag är fortfarande ganska vild :)
Grattis på födelsedagen, min älskade vän <3
