jag är så mycket bättre i fantasin, fast jag vet, den får man inte leva i.
går mest här hemma & försöker hålla ihop. ramlar sönder ändå. hudflagor ifrån äckliga kliande svidande utslag & inuti. alltid inuti. var kan jag finna något slags tålamod? utanför fönstret lyser solen & jag tycker mest synd om mig själv på andra sidan av det. att tycka synd om sig själv måste föresten vara världens mest osmickrande egenskap & jag checkar av den. tillsammans med röda eksem. vill du hångla?
undrar om jag sådär ofrivilligt bara hängt på otåliga 90-tals generationen där allt ska gå vår väg & det fort. tycker iallafall inte om fördomsfulla läkare som sätter en i fack. ser det ut som att jag duschar ofta med mitt fettiga hår eller kladdar foundation över mitt bleka ansikte? nej precis! & don't you dare prata om att jag ska lämna bort min katt innan du ens slängt ett öga på mina armveck. försöker lyssna på håll ut. håll ut några dagar till.
ja, jag erkänner. jag är ett vrak som inte sover. då kommer orden lite som de vill.
undrar om jag sådär ofrivilligt bara hängt på otåliga 90-tals generationen där allt ska gå vår väg & det fort. tycker iallafall inte om fördomsfulla läkare som sätter en i fack. ser det ut som att jag duschar ofta med mitt fettiga hår eller kladdar foundation över mitt bleka ansikte? nej precis! & don't you dare prata om att jag ska lämna bort min katt innan du ens slängt ett öga på mina armveck. försöker lyssna på håll ut. håll ut några dagar till.
ja, jag erkänner. jag är ett vrak som inte sover. då kommer orden lite som de vill.
Kommentarer
Trackback
