en dag lämnade jag allt, man kunde låta tiden vara.

var&en får välja sina egna vis att se på saker. det är någonstans en rätt vi faktiskt har. så när jag tar sovsäcken under armen, kånken på ryggen, väskan i handen & far till stora huvudstaden, får ni välja att se det som att jag flyr. & kanske är det exakt det jag gör. men det blev ju så halsöverhuvudetbra senaste jag flydde till mina allra käraste skrivare så vid närmare eftertanke gör jag det gärna igen.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0