jag tappar så lätt mig själv.
en sådan där klyschig insikt en kan få - när en minst vet om men mest behöver.
det känns som att mina eksem tvingat mig att stanna upp. stoppa. de har gjort att jag valt bok framför dator, klotter i dagbok framför en extra vända facebook (som ändå inte ger någonting nytt), fått mig att kliva utanför dörren, oduschad & osminkad, gått extra promenader & de har till&med fått mig att sova. vakna innan klockan ringer.
det är sånt min magvärk gjort & mina eksem nu gör. de är mina nödstopp i ett liv där jag bara snurrar fortare om ingenting säger ifrån. så jag är nog beredd att hålla med lars, en vända till för
det känns som att mina eksem tvingat mig att stanna upp. stoppa. de har gjort att jag valt bok framför dator, klotter i dagbok framför en extra vända facebook (som ändå inte ger någonting nytt), fått mig att kliva utanför dörren, oduschad & osminkad, gått extra promenader & de har till&med fått mig att sova. vakna innan klockan ringer.
det är sånt min magvärk gjort & mina eksem nu gör. de är mina nödstopp i ett liv där jag bara snurrar fortare om ingenting säger ifrån. så jag är nog beredd att hålla med lars, en vända till för
det måste komma något bra ur allt.
Kommentarer
Trackback
