Du & jag börja om det känns för tidigt eller för sent.

hade det varit vem som helst nära mig hade jag sagt men är det konstigt då? är det konstigt att en håller så hiskeligt hårt kvar i människor fast vad som faktiskt fanns har ett bäst före datum som gått ut? likt mjölk som surnat, bröd som möglat & kvar finns bara bruna bananer & luddiga apelsiner.

är det konstigt, hade jag sagt. för det är svårt att släppa människor nära & då släpper en ogärna ut dem igen. om det tar hiskeligt lång tid att låta dem komma in låter en dem inte bara gå sådär. en visar inte var dörren finns eller var utrymningsskylten sitter. en släcker & virrar bort dem istället. håller hårt med vita knogar.

men lika konstigt är att, när det gäller mig själv, är jag inte lika förstående. tvärtom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0