pannkakshjärtat

mitt dygn är vänt. antar att det blir så när en jobbar sig igenom hela natten & sover när andra är vakna. sen när andra sover är en klarvaken, ser på yrrol & dricker mjölk. det blir så. det blir väldigt lätt så. som tur var blir det måndagskväll som bjuder på kaffe&kladdkaka & två klippor till vänner som ibland ger mig a hard time. men jag tror jag behöver det. jag behöver dem.

ändå går jag runt här med en ständig är-det-här-allt-känsla. den sätter sig i magen, lite vid sidan av & kliar irriterande. jag skyller på november fast jag tror det handlar om att jag inte är van vid känslan av att det är helt okej. mitt L & jag pratade om det en gång. att vi är likadana så. antingen är det living-the-dream eller nattsvart. det finns inget mellanting. men så kommer nu en mellanmjölksvardag iallafall bland novembers regntunga dagar & jag vet inte hur jag lever i det. i en är-det-så-här-det-är-att-vara-lycklig-det-är-inga-problem-stund.