Visst skiter jag i dig men inte mig.
ibland känner en i sig att det är dags. som när en människa blir en amen-jaha-rycka-på-axlarna-person. eller när en bara inte orkar vara ledsen längre. ibland känner en inte det. ibland är det alldeles för enkelt att stanna kvar & bara tycka synd om sig själv. bara fortsätta älta.
det är då en har vänner som gör det åt en. som säger att det är dags & oftast, oftast blir en arg över det. för vem är dem att säga åt en när det är dags? en åker hem i bilen & mitt i fredag gör jag vad jag vill-listan hörs värst vad det var synd om dig idag & då står det sådär äckligt klart. att det är dags nu. det är dags nu. att jag är trött på att vara ledsen över det. över någon. det är dags nu.
det är då en har vänner som gör det åt en. som säger att det är dags & oftast, oftast blir en arg över det. för vem är dem att säga åt en när det är dags? en åker hem i bilen & mitt i fredag gör jag vad jag vill-listan hörs värst vad det var synd om dig idag & då står det sådär äckligt klart. att det är dags nu. det är dags nu. att jag är trött på att vara ledsen över det. över någon. det är dags nu.
Kommentarer
Postat av: lovisa
alltså stina. tack, tack för det du skriver.
Trackback
