pannkakshjärtat

jag har pausat filmen på 1:47.59. dricker té. är. 

det ser så retsamt självklart ut på andra sidan av insikten. att jag kramar & pussar på mina vänner mest av allt på fyllan. att det är då jag vågar dra någon tätt intill. sitta intryckt i en soffa på en uteplats. sitta i knä. vara nära. för då tänker jag inte på hur.

utanför dimman tänker jag på hur jag har mina händer. & så blir jag obekväm för exakt hur jag ska ha mina händer det vet jag aldrig. mamma säger det klassiska det där måste du jobba med & jag vill som alltid skrika (fast det gör jag ju aldrig) tror du inte jag redan vet det? jag är trött på att jobba med mig själv. ungefär lika trött som på att jag hela tiden bryr mig om var jag placerar mina händer.