Jag vänder ut & in på sommaren, blir aldrig sams med den.
så när ilskan försvunnit. när ledsamheten inte riktigt är lika tät, lika konstant & besvikelsen lagt sig. då det gått dagar & nätter & dagar & nätter. finns det bara en slags saknad kvar då? en sån där efter det en trodde att en ville ha men inte fick. & en börjar undra - ville jag ens ha det?
det förflutna smakar inte saltvatten. det smakar mest choklad. eller kanske halloncider. & fantamig om inte solen sken jämt då. nu är det bara paraplyväder & nästan-vantar-kyla. det en minns var att en skrattade jämt fast det gjorde en ju inte alls det. så ville jag ens ha det, egentligen? eller är, faktiskt, dessa regntunga skyar de ljusaste jag sett?
det förflutna smakar inte saltvatten. det smakar mest choklad. eller kanske halloncider. & fantamig om inte solen sken jämt då. nu är det bara paraplyväder & nästan-vantar-kyla. det en minns var att en skrattade jämt fast det gjorde en ju inte alls det. så ville jag ens ha det, egentligen? eller är, faktiskt, dessa regntunga skyar de ljusaste jag sett?
Kommentarer
Trackback
