pannkakshjärtat

J tyckte att jag skulle skriva någonting om vår lördag förra veckan men jag gör det såhär.

jag tycker att alla människor någon gång förtjänar att få ha en vän som en kan vara sex timmar i en bil med & det aldrig blir tyst (förutom när båda två försöker lista ut vad de ska byta om till när de anländer hem.) en sådan vän som, när dens syster frågar om det inte ändå blev långtråkigt att färdas fram&tillbaka till uppsala under en dag, tittar på dig & du på honom & så gapflabbar ni för nej, det blev aldrig långtråkigt. det finns alltid någonting att skratta åt.

 

en sån där vän som säger stina jag tänker - du tar med dina cider & en svarar att det har en redan tänkt. en sån där vän som hoppar runt tillsammans med dig i ett kök för att ni gjorde den bästa high fiven någonsin, som dricker direkt ur tetrapaketet påvägen in till stan & som inte skäms när en sluddrar för han sluddrar också. en sån där vän som en skriker till att vi måste till platens ju & han får något lömskt i blicken & svarar ja. för hakuna matata fungerar fortfarande. & för att en lovar att diska hans diskberg. & när ni kommer ner ska han springa på toaletten & säger köp mig en drink fast han menar det inte & när han kommer tillbaka får han en sexa i handen. någonting som den fattiga drinkbeställaren ångrar våldsamt dagen efter. sen dansar ni till stängning & tar en sån där vi-berättar-inte-om-det-här-för-någon-promenad hem.

jag tycker alla människor någon gång förtjänar att få ha en johan. det borde nästan tamejsjutton vara en mänsklig rättighet.