pannkakshjärtat

jag är lite ur fokus säger jag. liksom varnande. så att hon vet. & hon säger att hon förstår. att hon heller inte riktigt är med för hennes kärlek gjorde slut på deras, på henne, häromdagen. så jag är också lite ur fokus. jag står där på kakelgolvet & grimaserar över hur det är att gå sönder över det. jag har gjort det. nu gör hon det. alltid blir det sådär orättvist. som att här står jag med en mage som hugger mig när jag minst anar det men med ett hjärta som surplar kaffe i lugn&ro. det gör inte hennes hjärta kan jag tro. & hur mycket jag än avskyr vad min mage gör med mig skulle jag låta den göra det om&om bara jag slapp gå sönder. han har inte bestämt sig än & jag önskar att hon ska slippa det. för det är inte skönt att braka ner i de där skurade brickorna men på kvällen ändrar hon relationsstatusen till singel. & jag tänker att mina hugg i magen är ingenting i jämförelse. knappt ingenting alls.