Tiden efter detta allting ur ett perspektiv.

Det blev april. Smaka på det. april. & jag går barfota i skorna igen. Vilket gör mitt hjärta helt. På riktigt. Jag känner det liksom sjunka ihop innanför revbenen & sucka av lättnad för att sedan lägga upp benen på soffbordet & smutta på en kopp kaffe med lagom mycket mjölk i. Mitt hjärta är helt. tror jag. Även om hjärnan vill få det till någonting annat som hjärnor så ofta vill. Iallafall min.

& i all den här rastlösheten som jag så lätt vältrar mig i så kan det vara så att jag gör som K pratade om i telefonen igår. Gillar det här som är nu, för det kommer kunna komma en tid då jag glor in i en backspegel & önskar att jag var tillbaka här. Med ett hjärta som får dricka sitt kaffe ifred.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0