Jag önskar att jag var en sån som inte tänker alls.

jag kan inte känna mig heltokbra. hur är en ens i den känslan? jag har aldrig lärt mig det. då när liksom alla låtar är bra men ingen träffar sådär rakt i magen. då när ingenting skaver. då när en inte tänker på någonting speciellt på bussen hem. jag kan inte låta bli att inte känna. om ingenting känns går jag mest runt & tittar mig över axeln. väntar. ibland springer jag till&med tillbaka till någonting någon vadsomhelst, just för att känna någonting är bättre än att inte känna alls.
 
& det är ju fucked up. det vet jag väl.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0