Jag har suttit hela veckan nu men det här pusslet blir aldrig klart & jag är inte längre säker på om jag ens vill se när jag lagt den sista biten.

jag har för mycket tid av ingenting att fylla. så när andra sover kryper jag ut genom mitt fönster & sitter på den grekblå bänken utanför. gömmer saker i snön & försöker formulera tankarna. det är för mycket huvudbryn & för lite det löser sig & det är så lätt att det blir så. för mig. då när jag får för mycket tid av ingenting att fylla. en önskar sig lite mer räkmackor att glida på. eller kanske bananskal. såpa kunde kanske funka fint. men här finns inte sådant. mest mera csn-inbetalningskort, arbetsförmedlings-sms, försäkringskassablanketter & konstant vridande på hur det ska gå ihop sig. & kyla som sätter sig i benen & gör ont.

jag vaknar sådär sent på dagen att en faktiskt skäms lite över hur sent det är. somnar aldrig innan 3. & om dagarna dricker jag kaffe. då känns det som att allt kommer lösa sig. då när jag har dem mittemot mig eller vid sidan av mig eller när jag kör hem i bilen efteråt. men som jag märkt är det mycket enklare att vara hakuna matata med någon annan & så himla mycket svårare själv.
 
           

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0