pannkakshjärtat

kanske borde ni vara tacksamma över min feberfrossa & igentjockade näsa som inte tillåter ens en gnutta luft att strömma igenom. den gör att jag egentligen inte ens orkar skriva det här & än mindre, skriva någonting om hur lite jag vill vara jag för tillfället. för just nu är jag hemskt trött på det. på hela grejen. det & förkylningar. den här stan äter mig med dess ändrade relationsstatusar & framtid & rädsla som gör att jag sitter vid ett kafébord & överväger att vara ensam livet ut. så jag lägger benen på ryggen. för just nu är jag en vettskrämd liten människa & den människan vill ingen se.