Men vi visste inte om det tar en del år, en del sår, att bli ung.

fastnade i några ord idag. man ska fundera över vad man kan göra för att bli mer förälskad i sitt liv. det kan vara det jag gör medan jag går med städmoppar sprayflaskor & trasor. byter plastpåsar i papperskorgarna. funderar. över livet mitt. över drömmarna. över vart de tog vägen. över att det inte var här 16åringen såg 22-åringen. har jag misslyckats? eller har jag bara levt? kanske är det att jag nästan för jämnan glor ner på min vänstra handled nu. ibland glömmer jag bort att de 4 bokstäverna står kvar. ibland att de inte alltid varit där.



så vad gör man? kanske sitter man kvar tjugo minuter efter att man slutat bredvid en kvinna som röker & babblar. & kanske bokar man en bussbiljett till en saknad vän. till staden dit man längtar. kanske tvingar man sig att börja om med orden. kanske spelar man in knäppa filmer med sin mamma som gör att magen gör ont av skratt. kanske tar man på sig de där favoritklackskorna från förra hösten för de gör att en känner sig rätt så snygg. är det så man gör? sjunger i bilen klockan kvart över fem en måndagsmorgon. kanske.

16åringen må vara besviken. det är ok. men 22åringen har levt & hon tror, hon vågar nästan veta, när vi går genom tiden att allt det bästa inte hänt än.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0