pannkakshjärtat

december är min månad av reflektion. även om jag tidvis försökt slå bort dem kommer alltid frågorna. på vad som skett under året. vem jag är. vad jag har blivit. vad som hänt. & vad som inte hänt. jag tror det var förra året jag hittade citatet there are years that ask questions & years that answer. flera år nu har ställt frågor utan att egentligen fått några svar. det är som att jag vaknat upp till nyårsdagen & bara fortsatt. jag har gnolat på med min ryggsäck på ryggen packad av frågetecken & låtit januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december bara gå.

det här året har svarat. det har dragit upp dragkedjan på min ryggsäck för att omsorgsfullt ta ur ett frågetecken i taget för att räta ut. om någon klivit fram till mig i decembermörkret förra året, klockan 6 på morgonen i en mörk skolbyggnad & sagt att jag skulle sitta i en soffa högst upp i ett lägenhetshus i växjö om ett år hade jag fnyst åt den & moppat vidare. & det bekräftar precis allting jag hela tiden vetat men ibland tappat hoppet om.