i sleep all day, out all night, i know the game & play it right.
mina händer är så fulla av liv orden får inte plats däri står det i mina mobilanteckningar. det skrevs i torsdagsnatt, under ett ögonblicket innan tröttheten tog över huvudet & jag somnade bort från alltsammans. kombinationen av för mycket liv som vill levas & för trött huvud gör att orden inte får plats. jag samlar intryck på hög men det finns ingen tid över till att få ner dem någonstans.
jag vill berätta om han som ska bli pappa. om hur jag dansade mig genom förra helgen trots att jag sagt att jag inte dansar längre. om numret som ringde klockan tjugo över 3 en lördagsnatt. om mitt dåliga morgonhumör. om människorna man aldrig slutar avsky. om människorna man aldrig slutar älska. om den här staden som jag helt plötsligt inte kan se mig lämna.
men dagarna går. jag hinner inte ta reda på vilken veckodag det är innan nästa börjar & jag borde lugna ner mig. jag vet väl det. men ingenting är så beroende som att rusa genom livet & låtsas som att ingenting ens snuddar vid en.
jag vill berätta om han som ska bli pappa. om hur jag dansade mig genom förra helgen trots att jag sagt att jag inte dansar längre. om numret som ringde klockan tjugo över 3 en lördagsnatt. om mitt dåliga morgonhumör. om människorna man aldrig slutar avsky. om människorna man aldrig slutar älska. om den här staden som jag helt plötsligt inte kan se mig lämna.
men dagarna går. jag hinner inte ta reda på vilken veckodag det är innan nästa börjar & jag borde lugna ner mig. jag vet väl det. men ingenting är så beroende som att rusa genom livet & låtsas som att ingenting ens snuddar vid en.
Kommentarer
Trackback
