I've been a long time gone now, maybe someday, someday i'm gonna settle down but i've always found my way somehow by taking the long way around.

en sista natt såhär. jag är vaken i soffan. katten sover i fotöljen bredvid. imorgon tar jag samma resa ner som jag gjorde för ett år sedan. då var jag bakfull söndergråten ensam i en grön bil som var fullpackad med saker som skulle skapa ett hem åt mig. i en stad jag knappt visste existerade på sveriges karta. imorgon kommer jag åka ner i en bil som också kommer att vara fullpackad med grejer. men den här bilen kommer att vara blå & jag kommer att sitta bredvid en vän som jag inte förstår att jag tidigare har kunnat leva utan. jag lämnar nu ett hem för ett annat. med en gråtklump i halsen för jag har aldrig varit bra på avsked men lycklig någonstans inuti ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0