But it don't snow here, it stays pretty green, i'm going to make a lot of money then i'm going to quit this crazy scene, oh i wish i had a river i could skate away on.
när jag var 12 13 14 15 16 17 år gammal brukade jag fördriva tid med att lista saker jag skulle göra så fort det slutade vara så som det då var. det kan nog stavas tristess. jag upplever att mycket av det jag kände under de där åren kommer utifrån det. utifrån att det fanns alldeles för mycket jävla tid till att tänka. när jag inatt inte kunde sova i gästrummet hos min moster återupprepade jag samma mönster. jag byggde listor. jag blev frustrerad & kände mig instängd. när jag klev innanför dörren till trean idag slängde jag direkt upp datorn & bokade en tågbiljett. för det är skillnaden mellan att vara 14 & 24. man kan välja att dra!
jag tänker skriva det man inte får skriva. jag avskyr julafton & de efterföljande dagarna. jag är idag lika frustrerad som förra året. & året innan det. jag är exakt lika uttråkad. jag känner mig för en gångs skull inte ensam. det är kanske för att jag insett att en pojkvän kommer inte lösa mina problem. jag är bara ledsen. min familj upprepar samma mönster & det är inget vackert sådant. jag känner mig som en dålig dotter för att jag inte kan bita ihop. för att jag inte kan hantera stressen. så jag låg inatt & tänkte att nästa år får inte blir såhär. precis så som jag säkert tänkt förra året. & året innan dess. & året innan det.
jag vill checka ut de här dagarna. någonstans i världen är 24 25 26 27 28 29 30 december bara vanliga dagar. jag vill ha de dagarna precis så. jag vill sitta på en restaurang & skåla i bubbel. eller ligga på en strand någonstans varmt med en bok i handen. jag vill inte varje år slösa med de här dagarna genom att i frustration bygga listor i huvudet. jag vill kunna välja att dra!
jag tänker skriva det man inte får skriva. jag avskyr julafton & de efterföljande dagarna. jag är idag lika frustrerad som förra året. & året innan det. jag är exakt lika uttråkad. jag känner mig för en gångs skull inte ensam. det är kanske för att jag insett att en pojkvän kommer inte lösa mina problem. jag är bara ledsen. min familj upprepar samma mönster & det är inget vackert sådant. jag känner mig som en dålig dotter för att jag inte kan bita ihop. för att jag inte kan hantera stressen. så jag låg inatt & tänkte att nästa år får inte blir såhär. precis så som jag säkert tänkt förra året. & året innan dess. & året innan det.
jag vill checka ut de här dagarna. någonstans i världen är 24 25 26 27 28 29 30 december bara vanliga dagar. jag vill ha de dagarna precis så. jag vill sitta på en restaurang & skåla i bubbel. eller ligga på en strand någonstans varmt med en bok i handen. jag vill inte varje år slösa med de här dagarna genom att i frustration bygga listor i huvudet. jag vill kunna välja att dra!
Kommentarer
Trackback
