pannkakshjärtat

jag fick ett sms häromdagen om att sommaren går alldeles för sakta & jag var precis beredd att hålla med när jag inser att jag snarare tycker att dagarna går alldeles för fort. de liksom flyter in i varandra & jag kan inte riktigt skilja dem åt. imorgon åker pappa & jag till farmor. nästa vecka är det emmabodafestivalen & i mitt huvud kunde det lika gärna varit igår vi satt i sofforna i pussy palace & sa nu bokar vi. så inser jag att antagningsbeskeden kommit inför hösten & att jag för ett år sedan satt precis där. framför min dator med ett antagen i grönt på skärmen. slutet av augusti är idag inte ett ångestfyllt ingenting. jag vet vart jag ska. den känslan är ny inuti mig & kanske borde jag ge mig själv utrymme att faktiskt få längta lite dit. att augusti kan få slippa vara ett ångestfyllt ingenting eller starten på någonting nytt. det kan få vara någonting annat. någonting som känns tryggt.