pannkakshjärtat

min mormors syster somnade in 11.01 i söndags. jag får meddelandet av mamma när jag står mitt i biblioteket med kursreferens-boken i handen & min första tanke är att jag kan inte gråta nu för jag har en & en halv sida kvar på hemtentan som ska in vid midnatt. ändå fylls de förbannade ögonen med saltvatten. men det trillar inga tårar. & jag tänker hur det inte är greppbart att en människa kan finnas i ena stunden & i nästa inte. en liten tant som åt kakor i en soffa i julas samtidigt som vi pratade om att man kan dingla med benen när man sitter på hennes toalettstol för att den är så hög & vi har så korta ben. att hon har funnits i 83 års tid & nu finns hon inte mer.