pannkakshjärtat

jag är själv inatt & trodde att ensamheten skulle bli outhärdlig. det är oftast då när man förväntar sig det som den istället sveper sig omkring en som en varm filt. jag gjorde misstaget att dricka kaffe vid 21 & planerade en nattlig session av b-uppsatsskrivande men istället sparar jag ner warsan shire texter i min pinterestmapp. jag tänker på världens finaste soffbord som väntar på att köras ner sträckan linköping-växjö & packas upp. på min soffa som står i ett lager & väntar på mitt samtal. jag funderar på om jag bygger mitt eget hem nu.

efter att ha kallat Linköping för hemma alla år är det inte så längre. jag flyttade min säng & mina kläder. är det sakerna som gör ett hem? min hemstad har blivit där jag kommer ifrån. Växjö där jag bor. är ett hem där människor man älskar lever? i sådana fall hör jag hemma överallt. inom mig vilar jag i det. jag är så fri jag kan bli.